Smarta vägval??

Efter några dagars ihållande regn så var det i dag äntligen dags att ta en skön långpromenad.

För det är väl lika bra att passa på så att hundarna får springa av sig, innan nästa oväder kommer in.

Vi tog vägen genom skogen men det kanske inte var det allra smartaste draget av mig.

Traktorupplörda vägar blir i ihållande regn förvandlade till lera. Ja och mycket lera var det. Och detta var ändå den biten av vägen som var i bäst skick.

Men som erfaren hundägare var jag ju självfallet rätt utrustad ???

Nej nej jag lär sig aldrig. Ett par walking skor av bättre kvalite men som inte var tillräckligt bra för att hålla undan vattnet och invällande lera borta från mina strumpor. Kängor hade ju varit ett bättre alternativ. Smarta beslut hela tiden.

Så det var bara att klafsa på det och se glad ut.

Hundarna var iallafall lyckliga över sin frihet, oavsett leriga vägar eller inte.

Axa passade på att bada och bada och bada i alla diken och pölar.

Medan Tyke hade fullt upp med att leta upp allsköns äckliga saker som han stolt kom till matte med. Bland annat detta fina skelett från något oidetifierat djur.

Fast jag är tacksam över att Tyke kommer och visar upp vad han har hittat( så man kan kommendera loss) istället för att rulla sig i det och äta på det.

Hade det varit Axa som hittat denna mumsbit hade hon förmodligen först rullat sig i det och sedan ätit så mycket hon hade hunnit.

Tur att de är så olika varandra.

Efter ca 2 timmars gående (runthalkande) i leran var vi äntligen hemma igen.

Hundarna blev skjöljda med rent vatten, under stora protester och jag fick skrapa bort lager på lager med tjock lera som satt fast under och oavnpå skorna.

Men jag lärde mig nåt iallafall "Det är bättre att gå på isen och ha det glatt, än att gå i lera och sörja"